Djupt inne i en skog utanför Halden, precis vid den svenska gränsen, upptäckte Ole-Martin Nilsson en övergiven OB-buss, bussen präglades av att ha stått där länge - hjulen hade delvis sjunkit in i marken och dörrarna var vidöppna, men taket var fortfarande intakt.
Vid närmare granskning kunde man se att det ursprungligen hade varit en NRK-buss och mellan alla kablar och patchpaneler fanns det en sak som stod ut: en Soundcraft 6000-mixer.
Som tekniker på NRK i 13 år, från 1995 till 2008, var det en mixer som Ole-Martin Nilsson hade goda kunskaper om, men vad gör en sådan buss mitt i Østfold-skogarna? Och är det möjligt att återuppliva denna mixer?
Efter lite efterforskning i NRK-systemet fick Nilsson veta att bussen såldes till miljöorganisationen Grønne Norden 1995 med tanke att donera den till någon i Rumänien. Grønne Norden gick dock i konkurs innan de kom så långt vilket innebar att bussen stod parkerad.
Här försvinner också alla tillförlitliga källor, men det är rimligt att tro att markägaren (eller tidigare markägaren) i skogen där bussen upptäcktes också hade en roll i Grønne Norden vid den tiden.
Skulle det vara möjligt att återuppliva mixern? Efter att ha konstaterat för sig själv att det är tillåtet att stjäla analoga mixers som har varit mer eller mindre utomhus och lämnade i 25 år, återvände Nilsson till bussen och slutförde expropriationen.
När han kom hem rensade han fram ett utrymme i källaren och placerade mixern i mitten av rummet. Rent mekaniskt verkade projektet relativt lovande: Faders och potar verkade i gott skick så då var det bara att sätta igång och demontera.
Här uppstod dock den första utmaningen - rost. Alla skruvar som fäste faderstriparna och höll chassikontakterna på plats präglades av 25 års regn, snö, vind och temperaturförändringar.
Till Nilssons stora glädje var kretskorten i överraskande bra skick och på dessa hittades också ett år: 1988 (då hade LydRommet/Septon redan varit en distributör av Soundcraft i tio år, så vi kan med säkerhet säga att vi är en liten del av den här historien.) När alla strips demonterats var det dags för rengöring.
- Tryckluft, elektrospray och isopropanol.
- Bad i 35% ättika.
- Potar i tvålvatten, torka i ugnen
- Tandborste på kretskort
- Smörjning av faders
- Snickeri av nya sidopaneler och vinyllack på armstödet
- Blekning av klotterremsa.
- Köp av 1000 nya skruvar och några potar
Och sedan återmontering 2,5 månader senare.
Mixern hittades utan strömförsörjning, så här var Nilsson återigen tvungen att tillgripa sina kontakter i NRK. Ström på och mixern hoppade igång, men med ljudet var dock värre. Signalen fanns, men inget ljud kom ut. Då kom Nilsson ihåg ett av de välkända knep från analoga gamla dagar: hörlursutgången. På vissa modeller kan detta muta monitorutgången.
Ett tjugotal TRS-fix senare och problemet var löst, varde ljud! Sen gick han igenom varje funktion i varje band, på varje ingång och utgång.
Ett ganska noggrant och tidskrävande jobb där också, men det hade han vid det här laget blivit van vid.
När han gått igenom allt fanns otroligt nog bara en ingång och en utgång som inte fungerade, och nästan ännu mer otroligt: Det knastrade och sprakade inte i varken switchers eller faders. Man kan faktiskt säga att det är en analog mixer som presterar långt över genomsnittet vad gäller 33-åriga mixers.
Så vad är framtiden för detta mixerbord? Som så många andra i samma livssituation är det lite trångt för utrymme i Nilssons bostad. Även om han skulle vilja behålla den som en möbel är den nu till salu för en fin summa av 10 000 NOK. Om det är en nolla för mycket eller två för lite är omöjligt att säga.
Ibland är vägen målet och själva historien är ovärderlig